söndag 6 oktober 2013

Roads to death, Roads of life.

Raketer i luften ännu ett år, ännu flera djupa sår.
Det blir aldrig som vi tänkt oss, så varför försöka hålla ihop genom vått o torrt.
Enklaste vägen till lycka är kanske genom att själv gå igenom skärselden.
För så fort någon följer med är det alltid någon som skapar svek.
Du verkar tro att allting är en lek, undra om du tänkte så när allt gick i bitar.
Titta på när jag går, för nu bär det av mot nya vägar nya personer att stöta på.
Man kan fundera hur många vägar man måste gå.
Innan man hittar den där personen man aldrig blir trött av att titta på.
Ibland kanske vägen är gropig, ibland är den slät som en strand.
Men en sak vet jag att den aldrig leder dit man redan vandrat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar