saknaden är så stor

det känns som att gå

på grus utan skor

det är några eller få

som känner känslan

den som gör dig varm och glad

det enda som hjälper mot rädslan

du och jag varje dag

vi reser oss som ett jordgubbsfält

vi tittar på solnedgången vid en älv

du tar min hand och jag din

det är bara tid och svält

som kan hålla isär oss ikväll

en kyss och livet blir till en vind